bob ramone

1, Since i dont have you
2, New rose
3, Down on the farm
4, Human being
5, Raw power
6, Ain't it fun
7, Buick MacKane(Big dumb sex)
8, Hair of the dog
9, Attitude
10, Black leather
11, You can't put your arms around a memory
12, I dont care about you









Kalastrevlig platta från Guns. Sista med den klassiska sättningen. Men vet aldrig riktigt vad man får när det handlar om coverplattor, men detta är helt klart en av de bättre. Kanske beror det på att de flesta låtarna är punklåtar från 70-talet. Axl & co gör strålande tolkningar på låtar från storheter som: Misfits, Stooges, New York dolls, Sex pistols, Dead boys och The Damned. Kan det bli bättre? Gillar framförallt versionen av Misfit's "Attitude". Med sång av Duff. Även tolkningen av The Damned's "New rose" hör till det bättre.
Höll på att glömma, här finns också en grym version på Johnny Thunder's "You cant put your arms around a memory".
Börjar väl bli dags för en återförening snart:)

1, Concrete and steel
2, Lovething
3, Penthouse eyes
4, Tell it
5, My head's in Mississippi
6, Decision or collision
7, Give it up
8, 2000 blues
9, Burger man
10, Doubleback











Helt sjukt bra skiva från skäggubbarna i ZZ Top. Inte lika mycket synthar på denna som på "Eliminator" och "Afterburner". Så det här är definitivt en av deras bästa skivor. Kan helt klart säga att omslaget helt klart är deras coolaste. Det som gör att denna inte är deras absolout bästa, är att vissa låtar kan kännas som utfyllnad. Tänker framförallt på "Penthouse eyes" och "2000 blues". Men de riktigt bra låtarna talar däremot sitt tydliga språk. Här finns kanske gruppens bästa låt "Burger man", stencoola hiten "Doubleback" från filmen Back to the future III. Här finns stentunga "My head's in Mississippi" och riviga rockrökare som "Concrete and steel" och helt klart underskattade "Decision or collision".
ZZ Top är ett av få band som hållit sig fräscha och vitala hela karriären och släpper alltid intressanta grejer. Hoppas nu på en bra skiva under året, eller det kanske dröjer ända till nästa år. Men den som väntar på nått gott...

1, Crystal
2, Don't want to know if you are lonely
3, I dont know for sure
4, Sorry somehow
5, Too far down
6, Hardly getting over it
7, Dead set on destruction
8, Eiffel tower high
9, No promise have i made
10, All this i've done for you












Hüsker dü är ett av världens mest inflytelserika band. Andra band som Pixies och Nirvana hade knappast existerat utan detta band. Hüsker dü började först som ett rent Hardcore band på livedebuten "Land speed record". Gruppen hade då mer gemensamt med band som Black flag, Dead Kennedys och Minor threat. Men gruppen gick mer och mer mot ett alternativt sound. Med speedad punkrock ala' Ramones, kombinerat med trallvänliga poprefränger liknande The Beatles och slutligen samma röjiga gitarrer som Sonic youth. Oftast tycker jag att "Candy apple grey" är deras bästa skiva. Men det är svårt att välja då denna grupp bara släppt fantastiska skivor. Som utan tvekan har gått många obemärkt förbi.
Trippeln med "Don't want too know if you are lonely", "I dont know for sure" och "Sorry somehow" är bland det bästa som nånsin satts på skiva. Det är ju bara början, här finns också "Hardly getting over it", "Dead set on destruction" och "Eiffel tower high" samt avslutande "All this i've done for you. Kan inte med ord beskriva hur snuskigt bra den här gruppen är. Återförening nu tack!

1, Bad
2, The way you make me feel
3, Speed demon
4, Liberian girl
5, Just good friends
6, Another part of me
7, Man in the mirror
8, I just can't stop loving you
9, Dirty Diana
10, Smooth criminal
11, Leave me alone










Även om Michael's bästa låtar finns på "Thriller" så tycker jag att hans bästa och jämnaste skica är "Bad". Helt klart en av de bästa skivorna från 1987. Tillsammans med "The Joshua tree" och "Appetite for destruction".
Inledningen med "Bad" och "The way you make me feel" är oslagbar. Man får absolut inte glömma den underskattade låten "Speed demon" eller andra halvt bortglömda låtar som "Just good friends" eller "Another part of me". Här finns också klassikern och storfavoriten "Man in the mirror".  Avslutningen är helt klockren med "I just can't stop loving you", "Dirty Diana" och plattans två bästa låtar "Smooth criminal" och "Leave me alone". Passa även på att spana in musikvideorna, av 11 låtar finns musikvideo till hela 9 stycken.

1, Rock N' roll train
2, Skies on fire
3, Big jack
4, Anything goes
5, War machine
6, Smash N' grab
7, Spoilin' for a fight
8, Wheels
9, Decibel
10, Stormy may day
11, She likes rock N' roll
12, Money made
13, Rock N' roll dream
14, Rockin' all the way
15, Black ice






Kanske lite försenad, men här är iaf inlägget om Ac/Dc's nyaste skiva "Black ice", den första på åtta år.
Spelar egentligen ingen som helst roll om du lyssnar på en Ac/Dc skiva från 1980 eller 2008. Det är ändå ungefär samma sak. Passar mig som handen i handsken, finns väl ingen anledning att ändra ett vinnande koncept. Ac/Dc är ett av de där banden tillsammans med Ramones, Motörhead och Slayer, som under hela respektive karriär blåvägrat att ändra varken stil eller sound, beundransvärt tycker iaf jag.
Över till "Black ice" nu då. Självklart är den här skivan lika bra som alla andra från Boogie-Hårdrockarna. Inledningen är ju helt underbar med hitsingeln "Rock N' roll train", följt av "Skies on fire", "Big Jack", "Anything goes" och "War machine". Så ska en inledning se ut. Sen blir det däremot lite tristare i småtrista "Smash N' grab". Även "Spoilin for a fight" har sina brister. Den är bra, men påminner alldeles för mycket om "Hard as a rock" från "Ballbreaker".  Sen blir det lite roligare. Två pärlor på rad "Wheels" och "Decibel". "Stormy may day" följer, också en trist historia. Sen händer det grejer, skivan avslutas lika bra som den började. Först "She likes rock N' roll" och "Money made". Sen helt fenomenala "Rock N' roll dream". Tycker även att "Rockin' all the way" är riktigt bra. Sista spår är titelspåret och den stänger skivan på ett mycket bra sätt. Mycket värdig skiva från några av rockens åldermän. Kanske bättre än "Stiff upper lip". Definitivt bättre än många 80-tals skivor från gruppen. Men den kommer inte i närheten av senare mästerverk som "Razors edge" och "Ballbreaker", men helt klart över förväntningarna. Kul att vissa grupper kan fortsätta att släppa såhär pass bra skivor så långt in i karriären. Nu förväntar jag mig Mästerverk från Kiss, ZZ Top och Social distortion under året!
Bäst: "Rock N' roll train", "Anything goes" och "Rock N' roll dream"
Sämst: "Smash N' grab"

1, Rip it out
2, Breakout
3, Something moved
4, Rocket ride
5, Words are not enough
















Kanonskiva från storfavoriten Ace Frehley och hans 80-tals projekt Frehley's comet. De fyra första spåren är live-inspelningar och sista spåret är en studioinspelning. Först ut är en toppenversion av bästa låten från första soloskivan "Rip it out". Sen "Breakout" från första skivan från Frehley och kometerna. Sen lite luganare i "Something moved" och då hinner man också lugna ner sig innan sista livespåret, nämligen fenomenala "Rocket ride". Efter den uppvisningen känns avslutande studiospåret "Words are not enough" ganska trist. Men bara en liten stund. För visst är även den kalasbra. Det är ju faktiskt Ace Frehley vi talar. Överlag grymt bra skiva. Älskar verkligen allt från Frehley's comet, tycker även att mycket är bättre än det Kiss fick ur sig på 80-talet. Go Frehley!